Så fanns det bara en..

För någon dag sedan så bestämde vi oss för att ta bort vår huvudtupp Balder. Hans fötter var som sagt alldeles svullna och han såg ut att ha ont av vad vi tror är gikt plus att Mathias för ett tag sedan kom på honom att hacka på våra en-veckors kycklingar. Han var väldigt fin och jag tvekade lite över att göra det men vi kan inte ha en tupp som har ont och som dessutom hackar på dem han ska skydda med näbbar och klor. Igår kväll så gjorde vi det och det var naturligtvis jättehemskt, det kommer bli hårt att vara bonde. Jag hoppas att Borka fattar att det är han som är in charge nu och tar sitt ansvar som förste beskyddare.

Enligt de som har höns så säger de att man ska ha en, tre eller fler tuppar (ca tre hönor/tupp). Vi kommer ju säkert få massa tuppar av våra kycklingar så kanske ska vi satsa på tre stycken då som sitter och galer 4 på morgonen?! :)

Hönsen har även fått sin frihets-premiär, när vi öppnade dörren skuttade de glatt ut. Kycklingarna som fortfarande är väldigt små försvann snabbt i riset, tur att de låter konstant så man vet var man har dem, Agda har blivit mer beskyddande när det kommer till de små, man får inte längre komma nära utan att ha en kamphöna med näbben i benet. Det är så kul att se hur kycklingarna har koll på sin mamma.

Kokhusets stomme är helt klar så nu ska vi bara såga och lägga taket och börja fundera på hur vi ska "inreda skjulet".